Etikettarkiv: Tidsandan

en patient, en tom gata och en skötare med så kallad kirurgmask

Mem, myter och ikonografi under kristider

Del 2 i Corona-serien. Läs del 1.

Jag har tidigare tagit upp hur mem* och myter påverkar samhällsdiskussionen och hur de påverkar även så kallad opartisk media. En kris som den pågående Coronavirus-krisen visar därutöver hur lite även experter vettills de vet. Med realtidsrapportering om motsägelsefulla hypoteser gällande virusets verkningar, smittspridning och dödlighet kan man i realtid följa med hur mem föds, utvecklas och dör ut. Samtidigt överöses och påverkas vi av krisens ikonografi: bilder på övergivna gator, människor med ansiktsmasker, och personer i respiratorer.

* Mem = en tanke, en uppfattning, en idé, en stämning, som sprider sig från en hjärna till en annan. Mem utvecklas genom ett naturligt urval (som gener): genom replikation, mutation, överlevnad och konkurrens.

Fortsätt läsa Mem, myter och ikonografi under kristider
Elektrisk storm

Nödvändig läsning

YLE:s vetenskapsjournalist Marcus Rosenlund gav hösten 2018 ut en bok med namnet Väder som förändrade världen (Schildts & Söderströms). Jag läste den nyligen, och tycker efter genomläsningen att boken är ett mycket viktigt inlägg i den så kallade klimatdebatten. Den är rentav vad jag skulle kalla nödvändig läsning. Men kanske inte riktigt av den anledning de flesta kanske väntar sig.

Fortsätt läsa Nödvändig läsning

Klart att det finns ”alternativa fakta”

Jag har i ett tidigare inlägg behandlat betydelseförskjutningar när det gäller ord, och då även kort behandlat de etiketter och stämplar som människor i debatter eller retorik lägger på debattmotståndare. Etiketterna är tänkta att kortsluta tankeverksamheten hos övriga debattdeltagare eller åhörare, så att man kan strunta i att behandla själva sakfrågan. Tar man ett steg tillbaka märker man att det även nu används hela begrepp som är tänkta att diskvalificera hela människogrupper från deltagande i samhällsdebatten.

Fortsätt läsa Klart att det finns ”alternativa fakta”

Betydelseförskjutningar

Jag har en hypotes gällande en bidragande faktor till den ökade polarisering vi upplever i samhällsdiskussionen. Hypotesen gäller betydelsförskjutningar i de ord och begrepp som används i samhällsdebatten. Jag avser inte den normala språkutvecklingen, där ord över tid får nya eller utvidgade betydelser, eller andra betydelser än vad de ursprungligen haft (till exempel ordet gay). De förskjutningarna inträder ganska sakta och möter först motstånd, men rätt snart är alla som deltar i debatten överens om den nya betydelsen, och de som hårdnackat försöker använda orden i den gamla betydelsen sticker tydligt ut, och debattdeltagarna noterar också ”felanvändningen” och kan beakta detta i den fortsatta diskussionen.

Jag intresserar mig nu för en annan sorts betydelseförskjutning, kopplad till internet och sociala medier. Jag misstänker att dessa kanaler förstärker polariseringen genom att de accelererar betydelseförskjutningarna. Det leder till att människor idag – trots att de använder samma ord – i högre grad än förr talar förbi varandra.

Fortsätt läsa Betydelseförskjutningar

USA anno 2018: en analys inför mellanårsvalet

Både det amerikanska och det internationella mediaståhejet inför USA:s mellanårsval i november kretsar långt kring president Donald Trump. Det är förståeligt, eftersom han alldeles uppenbart är fel sorts person på posten som USA:s president. Den intensiva koncentrationen på hans person kan ändå slå tillbaka på demokraternas strategi att nu locka fram en valrörelse vars syfte är att återta majoriteten i kongressens representanthus samt vinna nästa presidentval.

Allt prat om att avsätta Trump genom olika juridiska processer måste idag ses i ljuset av det demokratiska partiets valstrategier för de kommande åren. Partiet kan knappast på riktigt önska att Trump åsidosätts som en följd av någon extraordinär process. Då tillträder ju vicepresident Mike Pence, vars habitus och framtoning är mycket mer “presidentiell” än Trumps improviserade tölperier. Blir Pence plötsligt en populär och omtyckt president, finns det därmed risk att han återväljs till presidentposten nästa gång det är presidentval, och då sitter en riktigt konservativ, nästan bakåtsträvande republikan i Vita huset de följande fyra åren. Demokraternas strategi kan därför inte vara annan än att nu hålla upprördheten kring Trump på en precis lagom nivå före kongressvalet, och sedan ännu i två år – så att man samlar tillräckligt röster för att rösta ut Trump i vanlig ordning i nästa presidentval. Fortsätt läsa USA anno 2018: en analys inför mellanårsvalet

Prediktioner för 2017

Det här är det andra inlägget i en årligen återkommande serie

 


Jag skulle gärna skriva fler inlägg på bloggen, men jag har varit mycket aktiv på annat håll, så det har inte funnits möjlighet. Dessutom lyckades jag av någon orsak radera mitt långa inlägg om konsekvenserna av Brexit (jag förutspådde att följderna blir mindre dramatiska än de som målades upp), så antalet inlägg sedan ”Prediktioner för 2016” ser faktiskt lite anemiskt ut. Nåväl. Här kommer den andra installationen av det som nu alltså blivit en tradition: ”Prediktioner”.

Här kommer orden och begreppen som kommer att dominera tidsandan och den offentliga diskussionen 2017:

Fortsätt läsa Prediktioner för 2017

Tidsandan

I samband med mitt blogginlägg om mem i nyhetsbevakningen, och hur deras spridning underlättas av nätet, började jag även samla tankarna kring begreppet ”tidsandan”.

Tidsandan definierar jag som den allmänna känsla vi lever i – dag för dag, varje dag. Den förändras sällan drastiskt över en natt – annat än vid omvälvande händelser. Terrorattackerna i USA 2001 var säkert en sådan händelse, men tidsandan ändrades inte egentligen genast i samband med attacken, utan först efter de påföljande politiska och militära åtgärderna, det så kallade kriget mot terrorn. Ett större exempel är de första atombomberna 1945 – tidsandan i hela världen förändrades i snabb takt efter det.
Var och en människa har förstås även en högst personlig tidsanda, färgad av personliga upplevelser och erfarenheter. Till exempel ett besked om en allvarlig sjukdom, eller förändringar i personliga relationer påverkar denna personliga ”känsla i tiden” mycket påtagligt. Men det är alltså inte den sortens känsla jag befattar mig med nu, utan den allmänna tidsandan, påverkad av händelser utanför vår personliga horisont. Under mitt hittills relativt korta liv har den intressant nog förändrats redan flera gånger. Fortsätt läsa Tidsandan