Etikettarkiv: Media

en dollarsedel där benjamin Franklin har ett munskydd på sig

Pengarna tillbaka!

Svenska, ,

Det finns åter skäl att återkomma till Coronapandemin, eftersom mycket skett sedan mitt senaste inlägg för sex månader sedan. Du kan läsa alla Coronainlägg med denna etikettsökning.

Den här gången koncentrerar jag mig på de mem gällande pandemin som rör sig där ute. Ett mem är som du kanske vet en uppfattning, en tanke, en föreställning, som likt en gen kan fortplanta sig och mutera med tiden. De här uppfattningarna – memen – är utgångsmässigt varken sanna eller falska. Men de handlar nästan alltid om sådana uppfattningar som hålls för sanna. Vi kan i tillägg till mem också tala om narrativ, det vill säga de gemensamma berättelser som uppstår bland människor om olika företeelser. Berättelser som förmedlas, propageras, förstärks eller förtigs – speciellt av media, och idag även av social media eller informationsutlopp som Youtube.

Fortsätt läsa Pengarna tillbaka! →
dvd - eller cdskivor

Försvarstalet för fysisk media

Svenska, ,

Jag har hela mitt liv varit intresserad av teknik, och använder i medeltal någon timme per dag för att surfa olika sajter som gäller teknik, datorer och innehållsskapande. I min dagliga dos ingår även nätsändningar som jag lyssnar på under resorna till och från jobbet. Men eftersom jag också är intresserad av integritets- och säkerhetsfrågor blir jag ibland lite förvånad över teknikredaktörernas och kommentatorernas fascination med nätbaserad media. Många talar om att äntligen slippa läsa på ”döda träd” – eller att nätbaserad musik och film snart helt slår ut de otympliga skivorna – det är bara fråga om tid.

Fortsätt läsa Försvarstalet för fysisk media →
THL:s coronakarta över Finland

Socialpsykologi i coronatider

Svenska, , , , , , ,

Del 3 i min corona-svit. Del 1 här, Del 2 här.

Coronavåren har nu gett upphov till tre blogginlägg. Det tycks finnas skäl att återkomma till ämnet med jämna mellanrum, eftersom samhällskrisen ständigt utvecklas och muterar – precis som många virus.

I ett försök att inte upprepa mig allt mycket jämfört med del 1 och del 2 – som kanske främst handlade om mediala, politiska och ekonomiska effekter, koncentrerar jag mig nu på olika sociologiska och psykologiska effekter.

Fortsätt läsa Socialpsykologi i coronatider →
en patient, en tom gata och en skötare med så kallad kirurgmask

Mem, myter och ikonografi under kristider

Svenska, , , ,

Del 2 i Corona-serien. Läs del 1.

Jag har tidigare tagit upp hur mem* och myter påverkar samhällsdiskussionen och hur de påverkar även så kallad opartisk media. En kris som den pågående Coronavirus-krisen visar därutöver hur lite även experter vet – tills de vet. Med realtidsrapportering om motsägelsefulla hypoteser gällande virusets verkningar, smittspridning och dödlighet kan man i realtid följa med hur mem föds, utvecklas och dör ut. Samtidigt överöses och påverkas vi av krisens ikonografi: bilder på övergivna gator, människor med ansiktsmasker, och personer i respiratorer.

* Mem = en tanke, en uppfattning, en idé, en stämning, som sprider sig från en hjärna till en annan. Mem utvecklas genom ett naturligt urval (som gener): genom replikation, mutation, överlevnad och konkurrens.

Fortsätt läsa Mem, myter och ikonografi under kristider →
Tidning

Borde Svenska YLE begränsas?

Svenska, ,

Marknaden för YLE och de gamla mediehusen är liksom alla liknande marknadsblandningar med en stark public service-aktör och flera mer eller mindre finansiellt uppbackade kommersiella aktörer en hybrid som inte lätt kan definieras i traditionella termer av konkurrens. Förhållandet kompliceras ytterligare av att den svenskspråkiga mediemarknaden i Finland är en minoritetsmarknad på en majoritetsmarknad.

Fortsätt läsa Borde Svenska YLE begränsas? →

Klart att det finns ”alternativa fakta”

Svenska, ,

Jag har i ett tidigare inlägg behandlat betydelseförskjutningar när det gäller ord, och då även kort behandlat de etiketter och stämplar som människor i debatter eller retorik lägger på debattmotståndare. Etiketterna är tänkta att kortsluta tankeverksamheten hos övriga debattdeltagare eller åhörare, så att man kan strunta i att behandla själva sakfrågan. Tar man ett steg tillbaka märker man att det även nu används hela begrepp som är tänkta att diskvalificera hela människogrupper från deltagande i samhällsdebatten.

Fortsätt läsa Klart att det finns ”alternativa fakta” →

Betydelseförskjutningar

Svenska, , , , ,

Jag har en hypotes gällande en bidragande faktor till den ökade polarisering vi upplever i samhällsdiskussionen. Hypotesen gäller betydelsförskjutningar i de ord och begrepp som används i samhällsdebatten. Jag avser inte den normala språkutvecklingen, där ord över tid får nya eller utvidgade betydelser, eller andra betydelser än vad de ursprungligen haft (till exempel ordet gay). De förskjutningarna inträder ganska sakta och möter först motstånd, men rätt snart är alla som deltar i debatten överens om den nya betydelsen, och de som hårdnackat försöker använda orden i den gamla betydelsen sticker tydligt ut, och debattdeltagarna noterar också ”felanvändningen” och kan beakta detta i den fortsatta diskussionen.

Jag intresserar mig nu för en annan sorts betydelseförskjutning, kopplad till internet och sociala medier. Jag misstänker att dessa kanaler förstärker polariseringen genom att de accelererar betydelseförskjutningarna. Det leder till att människor idag – trots att de använder samma ord – i högre grad än förr talar förbi varandra.

Fortsätt läsa Betydelseförskjutningar →

USA anno 2018: en analys inför mellanårsvalet

Svenska, , ,

Både det amerikanska och det internationella mediaståhejet inför USA:s mellanårsval i november kretsar långt kring president Donald Trump. Det är förståeligt, eftersom han alldeles uppenbart är fel sorts person på posten som USA:s president. Den intensiva koncentrationen på hans person kan ändå slå tillbaka på demokraternas strategi att nu locka fram en valrörelse vars syfte är att återta majoriteten i kongressens representanthus samt vinna nästa presidentval.

Allt prat om att avsätta Trump genom olika juridiska processer måste idag ses i ljuset av det demokratiska partiets valstrategier för de kommande åren. Partiet kan knappast på riktigt önska att Trump åsidosätts som en följd av någon extraordinär process. Då tillträder ju vicepresident Mike Pence, vars habitus och framtoning är mycket mer ”presidentiell” än Trumps improviserade tölperier. Blir Pence plötsligt en populär och omtyckt president, finns det därmed risk att han återväljs till presidentposten nästa gång det är presidentval, och då sitter en riktigt konservativ, nästan bakåtsträvande republikan i Vita huset de följande fyra åren. Demokraternas strategi kan därför inte vara annan än att nu hålla upprördheten kring Trump på en precis lagom nivå före kongressvalet, och sedan ännu i två år – så att man samlar tillräckligt röster för att rösta ut Trump i vanlig ordning i nästa presidentval. Fortsätt läsa USA anno 2018: en analys inför mellanårsvalet →

Prediktioner för 2018

Svenska, , , , , , , , , , ,

Året har redan kommit en bit på vägen, vilket denna gång gör att det känns lite lättare än tidigare år att göra mina prediktioner (nu för tredje gången). Eller är det lättare? Jag är kanske ändå inte så säker.

Jag börjar åter med några nyckelord som jag tycker att bäst beskriver zeitgeisten – tidsandan detta år 2018:

  • Ambivalens
  • Motstridighet
  • Teknograndiositet

Fortsätt läsa Prediktioner för 2018 →

Eurovisan och tolerans

Svenska, ,

Segern för PKN:s bidrag i den finländska uttagningen till Eurovision Song Contest  har genererat en rätt så förutsägbar ”debatt” i social media, kommentarspalter och kolumner. Jag har kommit fram till att motsättningarna i grund och botten gäller vad folk upplever att ESC ”egentligen” borde eller inte borde vara.

Till dem som fortfarande önskar att den internationella sångtävlingen bara borde handla om musik och melodier kan jag bara säga: glöm det. Tävlingen har för länge sedan politiserats och blivit en arena för olika samhällspolitiska och politiska agendor. Det är bara att konstatera fakta.

Den utvecklingen tycker jag i och för sig att är alldeles legitim att sörja, jag brukar själv med nöje titta på gamla ESC-inslag från 1960- och 70-talen. De inslagen tilltalar mig för att de har lite långsammare tempo, de har en live orkester och levande dirigent, och de genomsyras av en skön frånvaro av svulstig och pompös scenshow, överdrivna dansnummer och skrikiga konferencierer.

Punk har jag aldrig lyssnat på, lika lite som Monster Rock. Men att PKN deltar, uppträder och vinner uttagningen är inget jag ondgör mig över. PKN är både en fullständigt följdriktig konsekvens av i vilken riktning ESC utvecklats, och utgör samtidigt musikaliskt något nytt jämfört med de mest stagnerade elementen av ESC. Jag gillar inte punk, men jag gillar tanken med punk.

PKN på Provinssirock 2013

Med stor sannolikhet kommer PKN också att vinna finalen. Det går liksom inte att konkurrera ut dem med en traditionell ”eurovisa”. På sätt och vis höjer jag på hatten just för det – det mesta som deltar i ESC är ju rena smörjan, och just den sortens svulstiga show jag inte kan tåla, där man skriker ut så patetiskt falska ”känslor” att det hisnar. (Sverige är speciellt bra på denna sorts ”ESC-formula”).

Låt mig också prognostisera, att med lika stor sannolikhet som PKN vinner ESC, deltar åtminstone två punklåtar och två grupper med utvecklingsstörda i ESC år 2016 (för att också floppa totalt – då något annat redan är på agendan det året).

En grej vill jag gärna påminna om i yran. Alla som gör stort nummer av hur ”toleranta och liberala” de nu är för att de röstade på PKN, eller i kolumner himlar över de som inte tycker PKN är en god idé, bör ta sig en funderare utgående från den diskussion jag förde i samband med Ice Bucket Challenge.

Det finns alltid en risk att ganska många medborgare nu tycker att de med några knapptryckningar ”gjort sitt” då det gäller lika rättigheter och lika möjligheter för (denna gång) utvecklingsstörda. Men i verkligheten är det arbetet förstås betydligt mer långsiktigt, och kräver även i fortsättningen mycket och tungt arbete på helt andra fronter. Fundera till exempel alltså även på vem du röstar på i riksdagsvalet. Demokratiska val är (åtminstone tillsvidare) det är enda sättet att på riktigt påverka samhället.

Då jag hävdar att röstandet i ESC (och liknande grejer) politiskt sett är så gott som meningslöst brukar  jag få mothugget att det åtminstone ”skickar en signal”. Men sådana  ”signaler” har jag kommit fram till att oftast bara förstärker barrikaderna på båda sidorna, och knappast alls leder till större ”tolerans”.