Etikettarkiv: Media

årtalet 2025 stiliserat som titeln till katastroffilmen 2012

Prediktioner för 2025

Svenska, , ,

”Det historiska världsläget”

Årets ”Prediktioner” följer inte det gamla mönstret med en genomgång av ekonomi, media, samhällsutveckling och tidsanda. Det greppet blir svårt då det känns som att just inget egentligen skett på tio år, och så plötsligt känns det som om 10 år kan ske på några veckor. Det är kanske också därför ganska många nu beskriver vår samtid som ”historisk”, eller till och med att vi befinner oss i ett akut ”krisläge”. Läser man sociala medier och kommentarsfält är det också tydligt att denna period för många även personligen känns direkt orolig och hotande. Jag ska därför denna gång försöka sätta en del av nutidsskeendena i historisk kontext, för jag har själv märkt att det lugnar nerverna en hel del. Även om vi faktiskt skulle hamna i en riktig kris.

Fortsätt läsa Prediktioner för 2025 →
Bild på nazipartiets Sturmabteilung från år 1929. Färglagt postkort i Bundesarchivs samlingar.

Historiska kortslutningar i dagspolitiken

Svenska, ,

Valresultatet i Nederländerna, de konservativas valsegrar på olika håll i Europa, och Donald Trumps möjliga återval, har höjt röstlägena bland liberala politiker, kommentatorer, ledarskribenter och journalister. När det gäller valresultatens potentiella följder målas Inte sällan rätt så skrämmande och hotfulla bilder upp, till exempel att utvecklingen ser ut som ”Tyskland på 1930-talet” [då Adolf Hitler kom till makten]. Jag vill på inget sätt förringa människors genuint upplevda oro, men jag tycker ändå man ska vara extra försiktig med att koka ner komplexa historiska händelser till slagord i den dagspolitisk debatten. Slagord som jag kallar historiska kortslutningar.

Inläggets bild är ett postkort i Bundesarchivs samlingar som föreställer det nationalsocialistiska partiets paramilitära Sturmabteilung i Nürnberg år 1929. Detta för att illustrera stämningarna i det tyska gatlivet kring den tiden.

Fortsätt läsa Historiska kortslutningar i dagspolitiken →
en dollarsedel där benjamin Franklin har ett munskydd på sig

Pengarna tillbaka!

Svenska, ,

Det finns åter skäl att återkomma till Coronapandemin, eftersom mycket skett sedan mitt senaste inlägg för sex månader sedan. Du kan läsa alla Coronainlägg med denna etikettsökning.

Den här gången koncentrerar jag mig på de mem gällande pandemin som rör sig där ute. Ett mem är som du kanske vet en uppfattning, en tanke, en föreställning, som likt en gen kan fortplanta sig och mutera med tiden. De här uppfattningarna – memen – är utgångsmässigt varken sanna eller falska. Men de handlar nästan alltid om sådana uppfattningar som hålls för sanna. Vi kan i tillägg till mem också tala om narrativ, det vill säga de gemensamma berättelser som uppstår bland människor om olika företeelser. Berättelser som förmedlas, propageras, förstärks eller förtigs – speciellt av media, och idag även av social media eller informationsutlopp som Youtube.

Fortsätt läsa Pengarna tillbaka! →
dvd - eller cdskivor

Försvarstalet för fysisk media

Svenska, ,

Jag har hela mitt liv varit intresserad av teknik, och använder i medeltal någon timme per dag för att surfa olika sajter som gäller teknik, datorer och innehållsskapande. I min dagliga dos ingår även nätsändningar som jag lyssnar på under resorna till och från jobbet. Men eftersom jag också är intresserad av integritets- och säkerhetsfrågor blir jag ibland lite förvånad över teknikredaktörernas och kommentatorernas fascination med nätbaserad media. Många talar om att äntligen slippa läsa på ”döda träd” – eller att nätbaserad musik och film snart helt slår ut de otympliga skivorna – det är bara fråga om tid.

Fortsätt läsa Försvarstalet för fysisk media →
THL:s coronakarta över Finland

Socialpsykologi i coronatider

Svenska, , , , , , ,

Del 3 i min corona-svit. Del 1 här, Del 2 här.

Coronavåren har nu gett upphov till tre blogginlägg. Det tycks finnas skäl att återkomma till ämnet med jämna mellanrum, eftersom samhällskrisen ständigt utvecklas och muterar – precis som många virus.

I ett försök att inte upprepa mig allt mycket jämfört med del 1 och del 2 – som kanske främst handlade om mediala, politiska och ekonomiska effekter, koncentrerar jag mig nu på olika sociologiska och psykologiska effekter.

Fortsätt läsa Socialpsykologi i coronatider →
en patient, en tom gata och en skötare med så kallad kirurgmask

Mem, myter och ikonografi under kristider

Svenska, , , ,

Del 2 i Corona-serien. Läs del 1.

Jag har tidigare tagit upp hur mem* och myter påverkar samhällsdiskussionen och hur de påverkar även så kallad opartisk media. En kris som den pågående Coronavirus-krisen visar därutöver hur lite även experter vet – tills de vet. Med realtidsrapportering om motsägelsefulla hypoteser gällande virusets verkningar, smittspridning och dödlighet kan man i realtid följa med hur mem föds, utvecklas och dör ut. Samtidigt överöses och påverkas vi av krisens ikonografi: bilder på övergivna gator, människor med ansiktsmasker, och personer i respiratorer.

* Mem = en tanke, en uppfattning, en idé, en stämning, som sprider sig från en hjärna till en annan. Mem utvecklas genom ett naturligt urval (som gener): genom replikation, mutation, överlevnad och konkurrens.

Fortsätt läsa Mem, myter och ikonografi under kristider →
Tidning

Borde Svenska YLE begränsas?

Svenska, ,

Marknaden för YLE och de gamla mediehusen är liksom alla liknande marknadsblandningar med en stark public service-aktör och flera mer eller mindre finansiellt uppbackade kommersiella aktörer en hybrid som inte lätt kan definieras i traditionella termer av konkurrens. Förhållandet kompliceras ytterligare av att den svenskspråkiga mediemarknaden i Finland är en minoritetsmarknad på en majoritetsmarknad.

Fortsätt läsa Borde Svenska YLE begränsas? →

Klart att det finns ”alternativa fakta”

Svenska, ,

Jag har i ett tidigare inlägg behandlat betydelseförskjutningar när det gäller ord, och då även kort behandlat de etiketter och stämplar som människor i debatter eller retorik lägger på debattmotståndare. Etiketterna är tänkta att kortsluta tankeverksamheten hos övriga debattdeltagare eller åhörare, så att man kan strunta i att behandla själva sakfrågan. Tar man ett steg tillbaka märker man att det även nu används hela begrepp som är tänkta att diskvalificera hela människogrupper från deltagande i samhällsdebatten.

Fortsätt läsa Klart att det finns ”alternativa fakta” →

Betydelseförskjutningar

Svenska, , , , ,

Jag har en hypotes gällande en bidragande faktor till den ökade polarisering vi upplever i samhällsdiskussionen. Hypotesen gäller betydelsförskjutningar i de ord och begrepp som används i samhällsdebatten. Jag avser inte den normala språkutvecklingen, där ord över tid får nya eller utvidgade betydelser, eller andra betydelser än vad de ursprungligen haft (till exempel ordet gay). De förskjutningarna inträder ganska sakta och möter först motstånd, men rätt snart är alla som deltar i debatten överens om den nya betydelsen, och de som hårdnackat försöker använda orden i den gamla betydelsen sticker tydligt ut, och debattdeltagarna noterar också ”felanvändningen” och kan beakta detta i den fortsatta diskussionen.

Jag intresserar mig nu för en annan sorts betydelseförskjutning, kopplad till internet och sociala medier. Jag misstänker att dessa kanaler förstärker polariseringen genom att de accelererar betydelseförskjutningarna. Det leder till att människor idag – trots att de använder samma ord – i högre grad än förr talar förbi varandra.

Fortsätt läsa Betydelseförskjutningar →

USA anno 2018: en analys inför mellanårsvalet

Svenska, , ,

Både det amerikanska och det internationella mediaståhejet inför USA:s mellanårsval i november kretsar långt kring president Donald Trump. Det är förståeligt, eftersom han alldeles uppenbart är fel sorts person på posten som USA:s president. Den intensiva koncentrationen på hans person kan ändå slå tillbaka på demokraternas strategi att nu locka fram en valrörelse vars syfte är att återta majoriteten i kongressens representanthus samt vinna nästa presidentval.

Allt prat om att avsätta Trump genom olika juridiska processer måste idag ses i ljuset av det demokratiska partiets valstrategier för de kommande åren. Partiet kan knappast på riktigt önska att Trump åsidosätts som en följd av någon extraordinär process. Då tillträder ju vicepresident Mike Pence, vars habitus och framtoning är mycket mer ”presidentiell” än Trumps improviserade tölperier. Blir Pence plötsligt en populär och omtyckt president, finns det därmed risk att han återväljs till presidentposten nästa gång det är presidentval, och då sitter en riktigt konservativ, nästan bakåtsträvande republikan i Vita huset de följande fyra åren. Demokraternas strategi kan därför inte vara annan än att nu hålla upprördheten kring Trump på en precis lagom nivå före kongressvalet, och sedan ännu i två år – så att man samlar tillräckligt röster för att rösta ut Trump i vanlig ordning i nästa presidentval. Fortsätt läsa USA anno 2018: en analys inför mellanårsvalet →