Laglighet • Frihet • Moral • Visdom • Barmhärtighet – med dessa byggs ett samhälle
Helsingfors – 671
Jag ställer upp i kommunalvalet 2025 som obunden kandidat i Helsingfors under SFP:s flagga med kandidatnumret 671. På den här sidan samlar jag samma korta, politiska inlägg och ställningstaganden som jag gör på min kandidatsida på Facebook. Är du på Facebook och vill få uppdateringar när de händer, prenumerera på FB-sidan.
Det växande Helsingfors är i grunden någorlunda välskött ekonomiskt och administrativt – inte har jag speciellt mycket att invända. Men som alla stora byråkratier tenderer staden att ständigt hitta på nya uppgifter till sig själv (så kallad mission creep), så ett av mina grunddeviser är att det offentliga i alla lägen borde fungera med så lätt hand som möjligt. Det vill säga bara göra det nödvändiga, och inte i onödan blanda sig i saker som sköts bättre av andra.
Till de här nödvändiga sakerna hör att erbjuda sådana saker som ingen annan aktör i praktiken kan sköta, som infrastruktur (inklusive grönområden), helhetsmässig förebyggande vård och sjukvård, bibliotek, samt motions- och rekreationsplatser. Allt ska ske med det allmänna bästa som rättesnöre, det vill säga alla stadens invånare ska kunna ta del av det som erbjuds.
Staden ska både driva kulturverksamhet som museer, och stöda kulturverksamhet på bred front – kulturaktiviteter är nämligen fullständigt nödvändiga för trivseln i en stad. Här ska ändå råda försiktighet; när det gäller stöd och bidrag ska allmänna stödformer aldrig utgöra den enda, eller den största finansieringskällan.
Ekonomisk företagsamhet är förutsättningen för ett välfärdssamhälle. Alltså ett samhälle som har råd att ta hand om de sjuka, de utsatta, de som råkat illa ut utan egen förskyllan, eller de som helt enkelt har svårt att ta hand om sig själva. Endast i undantagsfall borde välfärd finansieras med lån, och helst inte heller med nya skatter; för dem har vi alldeles tillräckligt av redan. Hög skattenivå eller dolda skatter i form av nya avgifter tenderar att minska på ekonomisk aktivitet, och på incitamenten att jobba. Effektivera hellre. I en stor apparat som Helsingfors stad hittar man alltid effektiveringsmöjligheter.
Malms flygplats borde omedelbart öppnas för flygtrafik igen. Hela projektet har från början handlat enbart om politisk prestige och avundsjuka, än om några praktiska idéer för att skaffa byggnadsmark för ett växande Helsingfors. Det finns nämligen gott om plats att bygga på annat håll. Och enbart genom förtätning av existerande boendeområden kan mycket åstadkommas, vilket dessutom är betydligt mer ekologiskt.
En huvudstad utan en flygplats för småskalig flygverksamhet, flygutbildning, taxiflyg, helikopterverksamhet och privatflyg är ingen huvudstad! Elektriskt drivna flygplan kommer endast att bli aktuella för mindre flygplan – stora passagerarflygplan kommer aldrig att kunna flyga elektriskt. Men de små långsamma flygen såsar bara till verksamheten på Helsingfors-Vanda. Så nu blir Helsingfors i praktiken utan denna elektriska utveckling. Tragiskt.
Ifall Finavia inte längre vill befatta sig med Malm är mitt förslag att Port of Helsinki tar över verksamheten.
I ett civiliserat samhälle åtgärdar man all diskriminering med resoluta åtgärder i stället för med dygdeposerande. För detta finns redan bra lagstiftning på plats – det är bara att följa den.
Ett civiliserat samhälle beskyddar också alla sina minoriteter jämlikt, vilket i princip även innebär att ingen minoritet – hur den än definierar sig – av det offentliga behöver uppmärksammas separat och särskilt. Sådant orsakar enbart avundsjuka och den sortens reduktionism där den minsta minoriteten till sist är individen själv, eftersom vi alla förstås är individuella. Och med narcissism kan man inte bygga ett samhälle.